okej jag är hemma nu, jag andas svensk luft!
jag landade på skavsta flygplats med ångest och panik, jag tänkte vad fan har jag gjort?
Varför åkte jag hem? men efter att fått tänka tillbaks till min sista tid på rhodos så kom jag på att jag faktiskt måste börja sätta mig själv främst och framför allt min hälsa.

Jag möttes av kramar från mina föräldrar på flygplatsen, och jag kunde inte ens säga hej då till Kim!
jag sa bara vi hörs sen, jag hade väl en aning seprations ångest!

På tal om seperations ångest så hade jag det jobbigaste hej dået jag någonsin haft i hela mitt liv imorse, ville inte lämna sängen ville bara klamra mig fast på personen jag inte vill vara utan. Jag kunde inte för en sekund förstå att jag åker ifrån den enda människan jag faktiskt inte kan eller vill vara utan. Men trots att jag grät hela vägen till flygplatsen och mådde skit så kom jag hem!

Jag har haft en middag med mina föräldrar, pratat skrattat och kramats.
Jag har överaskat min fina vän mandy som hamnade i chock tillstånd och jag har fått träffat mamma nord och ögonstenen Liam. Den lilla bebisen stal mitt hjärta och linda vilken morsa!

nu ska jag sova i min säng här hemma hos mina föräldrar, i rena fräscha lakan och imorgonbitti väntas en fet frukost ihop med hela familjen!

hur mår ni? tell me